H�stfoto - Artiklar RSS

Fotograf Eric B�wes

Fri, 05 Mar 2010 20:45:14 GMT

En intervju med vinnaren i v�r fotot�vling med tema vinter.

Ber�tta lite om bilden du vann med. Hur, var, n�r och varf�r tog du den?
Den h�r bilden tog jag p� Soller�n julen 2008. Egentligen var jag bara ute f�r att fotografera den fantastiska solnedg�ngen, men s� fick jag se "Killen" st� d�r. Ja, han heter egentligen inte Killen men min dotter har blivit kompis med honom och hon kallar honom Killen :-). Jag fick smyga lite f�r att komma i bra vinkel. Jag ville ju att han skulle st� kvar. Jag tror jag hann ta tre bilder innan han uppt�ckte mig och kom fram f�r att h�lsa. Som tur var blev en av bilderna riktigt lyckad.

Vad anv�nder du f�r utrustning?
N�r jag pl�tar h�star anv�nder jag mest en Canon 40D med vertikalgrepp (ska k�pa en 7D snart *jippiii*). Favoritobjektiven f�r h�stfoto �r 70-200/2.8, 85/1.8 och 17-50/2.8 (som bilden p� Killen �r tagen med). Sen har jag lite andra objektiv som jag anv�nder till andra typer av foto.

Var kan man se fler av dina bilder?
P� www.bowes.se.

Hur k�ndes det att vinna?
N�r jag fick ditt mail blev jag alldeles paff! Jag hade ju sett att det var s� m�nga fina bidrag, s� jag trodde aldrig att jag skulle vinna. Nu k�nner jag mig glad, stolt, hedrad..

H�ller du p� med h�star p� fritiden?
Ja, jag har h�llit p� med h�star ganska l�nge. Jag hade ett irl�ndskt halvblod n�r jag bodde i England och t�vlade lite i hoppning. Han hette Sid, sk�ck och strax �ver 170 h�g. Han l�rde mig otroligt mycket och jag saknar honom fortfarande. I sommar skaffar jag och min dotter en h�st men det blir mest hon som kommer att rida honom eftersom han bara �r 150 h�g *snyft*

Ber�tta lite fritt om ditt fotograferande.
Jag h�ller p� med v�ldigt m�nga olika "grenar" av foto, men mest modellfoto och portr�tt. H�stfoto b�rjade jag med ganska nyss men det kommer att bli mycket mer av det fram�ver. Jag har b�rjat �ka runt och fotografera p� olika t�vlingar. Det �r riktigt roligt! Fast det kan vara lite problematiskt ocks� s� h�r �rs n�r t�vlingarna h�lls inomhus. Det brukar ju vara hyfsat d�lig belysning i ridhusen.. S� det blir en balansg�ng mellan l�nga slutartider och r�relseosk�rpa � ena sidan, och h�ga ISO-tal och brus � andra sidan :-)

Nytt och ljusstarkt fr�n Sigma

Mon, 01 Mar 2010 17:00:15 GMT

Fram�ver sl�pper Sigma flera ljusstarka nyheter p� objektivfronten. Vi f�r bl.a en ny variant p� 70-200/2,8 med bildstabilisering och ett fast 85/1,4 som kanske kan bli n�got f�r ridhuset?

Nya Sigma 70-200/2,8 EX DG OS HSM ska bli ett billigare alternativ till Nikons och Canons dyra, ljusstarka telezoomar och kommer passa samtliga kamerahus fr�n de flesta stora kameram�rken, inkluderande Canon, Nikon, Sony, Pentax och Sigma. �ven ett f�tal analoga modeller, F6 och EOS 1V, ska ha fungerande bildstabilisering med denna nya modell.

Bildstabiliseringen f�rv�ntas vara s� pass tydlig att den kompenserar upp skakningar lika effektivt som vid fyra stegs kortare exponeringstid. Filterdiametern hamnar p� 77 mm och n�rgr�nsen blir 1,4 m.

Inga priser har sl�ppts, inte heller leveransdatum.

Sigma 70-200/2,8 EX DG OS HSM

�

�ven tv� normalzoomar, Sigma 17-70mm/2,8-4 DC Macro OS HSM och Sigma 17-50/2,8 EX DC OS HSM, sl�pps i samband med denna uppdatering fr�n Sigma. B�da ger bildstabilisering, den f�rstn�mnda till Sony och Pentax (finns redan motsvarande modell till Canon, Sigma och Nikon) och den sistn�mnda f�rv�ntas konkurrera mot Tamron SP AF17-50mm/2.8 XR Di-II VC LD Aspherical (IF).

Sigma 17-70mm/2,8-4 DC Macro OS HSM finns i butik nu och har en n�rgr�ns p� 22 cm. Vikten ligger p� 535 g.

N�rgr�nsen p� Sigma 17-50/2,8 EX DC OS HSM ligger p� 28 cm och f�r en filterdiameter p� 77 mm. Denna modell har ej sl�ppts �n och inga prisuppgifter finns tillg�ngliga i skrivande stund.

Sigma sl�pper �ven den fasta teleoptiken Sigma 85/1,4 EX DG HSM som blir en uppf�ljning till 30/1,4 samt 50/1,4. N�got f�r ridhuset?

____________________________________________________________________

K�lla: Fotosidan.se, Sigma Photo

FOTOT�VLING: V�r 2010

Sun, 28 Feb 2010 11:53:43 GMT

H�r kommer fotot�vling #20, �nnu en g�ng med tema v�r. Ta chansen att kvala till �rets Foto 2010 och dessutom vinna publicitet p� sajten!

Nedan f�ljer regler och annat som kan vara bra att veta innan du postar ditt bidrag.

Regler

1 bild per medlem.
Du m�ste ha fotograferat bilden sj�lv.
Maxstorlek p� fotot �r 1600x1600px.
Temat �r V�R och f�r tolkas hur det vill s�l�nge det �r h�strelaterat.
L�ttare redigering �r till�ten s�som sk�rpa, kontrast och f�rger.
Endast f�r H�stfoto iFokus medlemmar.

De bidrag som inte f�ljer reglerna kommer att tas bort och ignoreras i t�vlingen.

Hur funkar det?

Ladda upp ditt bidrag i den h�r tr�den. Ber�tta g�rna med vilken utrustning bilden �r tagen, och hur du t�nkte n�r du tog den.
Mellan den 28 februari och 5 maj kan du bidra med en bild.
Den 6 maj v�ljer vi ut de fem b�sta bilderna, och senare samma dag startas en ny tr�d d�r ni ska r�sta fram den b�sta vinterbilden.
Den 13 maj kan ni inte l�ngre r�sta och den 15 maj redovisas vinnaren.
Vinnaren har automatiskt kvalat till finalen som h�lls i slutet av �ret. Mer information om "�rets Foto 2010" dyker upp n�r det n�rmar sig.

Vinnaren f�r �ran, och blir intervjuad av oss. Intervjun publiceras sedan h�r p� H�stfoto. Vinnaren f�r allts� synas lite extra!

�r det n�gonting ni undrar, tveka inte att h�ra av er till oss som jobbar med sajten.

H�stsport: Fotografera i ridhus

Mon, 22 Feb 2010 17:38:13 GMT

Att fotografera i ett ridhus kan vara riktigt sv�rt ibland och man blir l�tt frustrerad n�r det inte blir som man vill. Men vad b�r man ha i �tanke och k�nna till i f�rv�g f�r att f� s� lyckade inomhusbilder som m�jligt?

Inst�llningar

N�r man fotograferar inomhus varierar ljuset v�ldigt mycket i olika ridhus. Endel har stora f�nster plus lampor i taket, endel har varken f�nster eller speciellt m�nga lampor. D�rf�r g�ller det alltid att anpassa sina inst�llningar efter ljuset i ridhuset man befinner sig i, vilket g�r att det �r helt om�jligt att s�ga vilka inst�llningar man ska ha i f�rv�g. �ven h�starnas f�rg spelar roll, om det �r en skimmel/ljus h�st kan du ha kortare slutartid �n n�r du fotar en m�rk h�st exempelvis.

F�rs�k alltid ha s� kort slutartid som m�jligt utan att underexponera, f�r att frysa r�relser b�ttre. Vill du panorera kan du naturligtvis ha l�ngre slutartid (l�s mer om panorering nedan).
F�rs�k ocks� att ha s� stor bl�ndare (litet bl�ndartal) som m�jligt. Fotar du med kompaktkamera, v�lj l�gsta m�jliga. Fotar du med systemkamera kan du med f�rdel investera i ett ljusstarkt�objektiv.

Bild fr�n Globen under Stockholm Horseshow 2008, en arena med relativt bra ljus. Med en m�rk h�st f�r man anpassa inst�llningarna d�refter.

Foto: Anna Attlid
Inst�llningar: 1/350, F2.8, ISO 800 @ 135mm

ISO p�verkar bilderna

Med hj�lp av ISO st�ller man in ljusk�nsligheten - ju h�gre ISO desto ljusare bild, och tv�rtom. St�ller man in h�gt ISO kan man ha kortare slutartid utan att riskera osk�rpa.
Tyv�rr �r det inte s� enkelt som att vrida upp ISO till max och sedan har man ljusa, felfria bilder. ISO p�verkar n�mligen ocks� brusigheten i bilderna. Ju h�gre ISO, desto ljusare bild, desto mer brus. Ju l�gre ISO, desto m�rkare bild, desto mindre brus. Man kan j�mf�ra ISO med ett gammalt kassettband som �r av d�lig kvalitet - att h�ja ISO j�ttemycket �r som att skruva upp volymen p� kassettbandet j�ttemycket - kvaliteten (bruset) blir s�mre.
Allts� g�ller det att hitta ett sorts "mellanl�ge". Tillr�ckligt h�gt ISO f�r att slippa ha f�r l�ng slutartid, men inte s� pass h�gt att det bildas f�r mycket brus i bilderna.

Till�ggas b�r att tydligt brus inte alltid �r negativt. Vissa bilder g�r sig bra i den lite korniga finishen och i endel fall h�jer det k�nslan i fotot.

H�r framtr�der bruset tydligt trots relativt l�gt ISO, detta beror med st�rsta s�kerhet p� att bilden �r lite m�rkare samt att den �r konverterad till svartvitt, vilket ofta faktiskt g�r att bruset syns mer.

Foto: Magdalena Gr�nneberg
Inst�llningar: 1/500, F2,8, ISO 800 @ 200mm

�

Panorering

Att panorera inneb�r kortfattat att man r�r kameran i sidled samtidigt som man tar en bild. Allts� att man fokuserar p� motivet en bit bort, forts�tter fokusera samtidigt som man r�r kameran �t samma h�ll som motivet, och sedan trycker av efter n�gon/n�gra sekunder. Detta ger oftast en mycket fartfylld effekt d� bakgrunden och ibland �ven delar av motivet f�r r�relseosk�rpa. Ju mer man r�r kameran samtidigt som man trycker av, desto mer r�relseosk�rpa f�r man (tydligare panorering).

Vilka inst�llningar ska man ha f�r b�sta effekt vid panorering d�? Man kan v�lja exponeringsinst�llning efter hur man �r van �r arbeta. Det viktiga �r slutartiden. V�ljer man tidsautomatik eller programautomatik finns ju risken att slutartiden blir "fel". Manuell inst�llning eller bl�ndarautomatik (slutartidspreferens) �r allts� att rekommendera.
Vilken slutartid som blir b�st beror mycket p� ljuset och h�sten f�rg, som vi n�mnde tidigare. Man l�r sig mest genom att testa sig fram och se vad som blir bra och vad som blir s�mre.
Det viktiga �r att man f�ljer motivet med en mjuk r�relse och inte stannar upp denna r�relse n�r man trycker av. Man ska inte r�ra kameran upp och ner utan bara i sidled, d�rf�r kan ett stativ vara bra att ha vid panorering, alternativt att man st�ttar armarna mot n�got. �vning ger f�rdighet!

Ponnyekipage i ridhus.

Foto: Ellinor Bergman
Inst�llningar: 1/80, F2.8, ISO 1600 @ 110mm

�

Bakgrund och ljus

Bakgrunden styr man inte �ver i ett ridhus. Ofta inte heller ljuset. N�r man fotograferar h�stsport inomhus f�r man helt enkelt v�nja sig vid att g�ra det b�sta av situationen.

Var inte r�dd f�r att experimentera med ljuset. Bilderna beh�ver inte alltid bli helt j�mnexponerade eller v�ldigt ljusa - en oj�mnt exponerad bild d�r ljuset l�gger sig p� ena sidan ekipaget (eller exempelvis motljus) kan i m�nga fall bli mycket snyggare �n en bild med platt ljus.

H�r bidrar ett f�nster snett till h�ger bakom ekipaget till ett oj�mnt ljus vilket ger mer djup i bilden. Ekipaget framtr�der �ven b�ttre fr�n den annars r�riga och trista bakgrunden tack vare skuggorna.

Foto: Anna Attlid
Inst�llningar: 1/250, F2.8, ISO 640 @ 160mm

�

Som sagt �r ofta inte bakgrunden i ridhus speciellt tilltalande. Det kan vara hinder, funktion�rer, flaggor, reklam och liknande som g�r bilderna r�riga och tr�kiga. St�r du p� banan och fotograferar kan du med f�rdel sj�lv v�lja den plats och vinkel som ger dig b�st bakgrund, men �r man p� l�ktaren eller utanf�r staketet och fotar �r det sv�rare.

Fotar man ur grodperspektiv kan man �tminstone undvika materiella ting, men det mest effektiva s�ttet att lugna ner en tr�kig eller r�rig bakgrund �r att antingen sudda ut den eller g�ra den m�rkare via exempelvis Photoshop.

T�nk p� att ingen f�r perfekt bakgrund i ett ridhus. Ibland f�r man helt enkelt n�ja sig med det man har.

H�r st�rde bakgrunden, f�rest�llande l�ktare, motivet. Genom att m�rka ner publiken och s�nka f�rgm�ttnaden p� l�ktaren n�got framtr�der ekipaget mer tydligt i bilden.

Foto: Anna Attlid
Inst�llningar:1/320, F2.8, ISO 800 @ 170mm

�

Lycka till med era ridhusfoton!

Hur hittar jag t�vlingar och var finns dem?

Wed, 10 Feb 2010 11:57:43 GMT

Vill du hitta t�vlingar n�ra dig och �ven vara helt s�ker p� var de ligger? I denna artikel tar vi upp lite tips p� hur ni sj�lva kan ta reda p� detta.

Givetvis �r det inte fel att fr�ga, men p� sistonde har fr�gor s� som "Var kan jag hitta t�vlingar n�ra mig?" och "Var ligger det?" sv�mmat �ver h�r p� sajten, inf�r s�song 2010. Det �r j�ttkul att se att s� m�nga vill ut och fotografera i v�r, men t�nk p� att det finns alltid s�tt att ta reda p� detta helt sj�lv.

S�ka efter t�vlingar

Vi p� H�stfoto iFokus publicerar alltid t�vlingsterminer f�r �rets alla s�songer, dvs en termin f�r v�ren 2010, en f�r sommaren, och en f�r h�sten. Dessa omfattar enbart t�vlingar med nationell samt elit status, men �r fortfarande v�rda att kollas igenom! Ni hittar dem bland v�ra artiklar i kategorin "T�vlingsterminer".

Annars rekommenderar vi Ridsportf�rbundets t�vlingstermin varmt. D�r kan du s�ka efter vilka t�vlingar du vill och specifiera datum, gren, disciplin, status samt plats. Med andra ord �r det ett mycket enkelt s�tt f�r att lokalisera t�vlingar i n�rheten av dig sj�lv!

N�r du gjort din s�kning f�r du fram en lista med t�vlingstr�ffar. Det finns ofta �ven l�nkar till propositioner med mer info och liknande.

Klicka h�r f�r att komma till Ridsportf�rbundets t�vlingstermin!

H�r ovan har jag s�kt efter nationella hoppt�vlingar inom Sm�lands ridsportsf�rbund och f�tt fram bl.a dessa tr�ffar. Datum till v�nster, sedan anl�ggningens namn, f�ljt av status, disciplin, information, och tillsist l�nk till ev. proposition.

Var ligger t�vlingarna?

Vill du sj�lv ta reda p� hur n�ra t�vlingen ligger och om du har m�jlighet att ta dig dit, anv�nd Eniro.se eller Hitta.se. Kan du namnet p� anl�ggningen d�r t�vlingen �ger rum, googla fram deras hemsida, ta reda p� vilken ort de finns p�, och anv�nd slutligen Hitta eller Eniro f�r att lokalisera denna ort. Det �r egentligen mycket enkelt, och du sparar tid i j�mf�relse med om du fr�gar p� diverse forum d�r alla inte orkar ta reda p� detta �t dig.

---------------------

F�ljer du tipsen ovan kommer du snabbt m�rka hur oberoende du blir utav andra och hur enkelt det faktiskt �r.

Lycka till!

T�vlingstermin: V�r 2010

Sun, 07 Feb 2010 14:40:45 GMT

H�r �r en sammanst�llning av alla t�vlingar under v�ren 2010 (mars-maj) med nationell samt elit status.

Mars

April

Maj

Svar p� fr�gorna: Fr�gestund #1

Sat, 06 Feb 2010 11:10:42 GMT

F�r ett par veckor sedan fick ni medlemmar st�lla fr�gor till oss om h�stfotografering, sajten eller foto i allm�nhet. H�r kommer svaren p� era fr�gor!

Hur f�r ni med hemsida till best�llningsformul�ret?

Anna: Man kan l�sa om formul�r p� Webdesignskolan. Sj�lv anv�nder jag mig utav Majami's gratis formul�r, som jag sedan stylar f�r att f� en personlig look.

Tror ni att det �r m�jligt att genom denna sajt f�rs�ka annordna "fototr�ffar" kanske en i varje l�n d�r medlemmar tr�ffas f�r att kanske tr�na fotografera just h�star eller bara disskutera och visa bilder f�r att f� tips och id�er fr�n varandra?

Anna: Det skulle vara v�ldigt kul! Fr�gan �r om vi �r tillr�ckligt m�nga och tillr�ckligt spridda, vi som �r aktiva? Absolut n�gonting man kan prata mer om!

Maggan: Allt handlar om intresset och antalet medlemmar som kan medverka, vi �r ju alla utspridda ordentligt �ver Sverige. F�r en s�n h�r tr�ff m�ste vi hitta en bra plats som passar m�nga och ett l�gligt datum, vilket inte �r det l�ttaste, f�r detta kan inte bara vi som jobbar med sajten best�mma utan hela forumet m�ste d� vara med och planera. Men det skulle sj�lvklart vara en mycket rolig sak att g�ra.

Vem startade H�stfoto?

Anna: Jaqueline. Sajten lanserades den 5 maj 2007 p� hennes 18-�rs dag. Jag har ingen kontakt med henne idag s� vet inte om hon fortfarade fotograferar.

Vilken utrustning anv�nder ni? Allts� typ, stor blixt, batterigrepp m.m.

Anna: Ut�ver tv� kamerahus och fyra objektiv anv�nder jag mig utav batterigrepp f�r b�ttre vertikalgrepp, l�ngre batteritid samt f�r att f� tv� avtryckare. Har �ven stativ och lite sm�grejer, men de anv�nds s�llan.

Maggan: Ut�ver vanlig utrustning �ger jag stativ, reflexsk�rm och sj�lvutl�sare. Dock anv�nder jag s�llan n�got av dessa till h�stfotografering.

Lovisa: F�rst�r inte riktigt om du menar ut�ver "normal" utrustning men ut�ver huset och ljusstarkt tele s� anv�nder jag batterigrepp, inget annat.

Ibland n�r jag har svarat i en tr�d, s� "fastnar" inl�gget p� Mina inl�gg n�r n�gon annan skriver n�got, tills jag skriver n�got nytt i just den tr�den. Och sen upprepar samma sak om och om igen. Varf�r blir det s�?

Detta �r en k�nd bugg som �r rapporterad p� Support iFokus. De jobbar p� det! Ha t�lamod.

I vilken kategori skulle man kunna s�tta l�shoppning? Portr�tt, h�star i r�relse eller h�stsport?

Anna: H�stsport antagligen. Vi jobbar p� att ev. speficiera v�ra forumkategorier lite f�r att undvika just s�dana h�r dilemman!

Lovisa: Jag skulle s�ga h�stsport, det �r ju �nd� hoppning �ven om det �r utan ryttare ;)

Skulle inte ni medarbetare kunna skriva en artikel om att fota travsport?

Det kommer, vi lovar! Vi vill inte stressa ut artiklar utan skriva dem grundligt och ha bra bildexempel f�r att de ska h�lla s� h�g kvalitet som m�jligt. Men som sagt, det kommer!

Hur funkar det med fasta br�nnvidder och h�stfotografering? Kan det g� ihop?

Anna: I ridhus kan jag t�nka mig att det fungerar helt OK d� man ofta �r lite n�rmare och dessutom �r banan d� ofta lite mindre och mer "ihoptryckt" �n p� st�rre utomhust�vlingar. �ven till portr�tt m�ste det ju fungera. Har sj�lv inte anv�nt mitt fasta objektiv till n�gon h�stfotografering, f�redrar telezoom.

Maggan: Det �r inte om�jligt om man har en relativt kort br�nnvidd, mellan 18-100mm men d� ska man ha god m�jlighet att kunna r�ra sig f�r att kunna reglera avst�ndet, annars blir det l�tt osmidigt.

Lovisa: Tycker det �r lite trixigt eftersom man d� m�ste vara en manuell zoom och g� mycket fram och tillbaka, kan t�nka mig att det fungerar bra p� prisutdelningar n�r man �nd� kan st� n�ra ekipagen. Vet att det g�r att fotografera med ex 50mm i ridhus om man hamnar i r�tt position!

Ni som har 70-200mm f/2.8-objektiv, tycker ni att det �r jobbigt att h�lla uppe de objektiven?

Anna: Jag har ett Nikkor 80-200/2,8 som tillsammans med D200 + batterigrepp blir v�ldigt tungt, helt klart. Man l�r sig dock hur man ska hantera vikten, man kan t.ex inte g� med kameran runt halsen, utan man m�ste h�lla upp utrustningen. Nu f�r tiden �r det inget problem l�ngre, jag ser vikten som ett f�rdel d� den g�r fotograferingen stadigare.

Maggan: Efter 12h fotande i str�ck i tre dagar i rad f�r man ordentlig verk i armar, nacke och rygg, ja. Men det �r en vanesak och det g�r r�tt fort att v�nja sig och det �r inte outh�rdligt.

Lovisa: I b�rjan tyckte jag att det var j�ttejobbigt men jag har tr�nat upp musklerna i framf�rallt handlederna, dels genom att bara h�lla kameran men ocks� genom att anv�nda stressboll - aktiverar r�tt muskler! ;) Sedan �r det bra att avlasta handlederna genom att ha axelremmen runt nacken - och vice versa.

Hur har vissa av er fixat en enskild mail (Vet inte om det �r det) som tex. Fotograf@annaattlid.se m.m.?

Anna: Har man eget webbhotell och dom�n kan man ordna dessa epost-adresser via dem. Min fixade jag enkelt genom Manufrog, mitt webbhotell. Man beh�ver d� �ven en e-post klient s� som exempelvis Thunderbird eller Outlook.

St�d iFokus i Fackelkampen!

Fri, 29 Jan 2010 22:00:45 GMT

Vi p� iFokus kan sk�nka 30 000 kronor till organisationen L�kare utan gr�nser. Antar ni utmaningen?

Eurosport drar idag ig�ng t�vlingen Fackelkampen, som i korthet g�r ut p� att t�nda en fackla (via internet) och h�lla den brinnande fram till OS-invigningen den 11 februari. Man kan hj�lpa sig sj�lv och sina lagkamrater samt sabotera f�r andra.

Det �r i allra h�gsta grad en lagt�vling d� varje r�st som l�ggs p� en t�vlande i ett lag ocks� tillfaller hela laget. Det inneb�r att om 100 personer fr�n iFokus skulle vara med och t�vla och varje dag r�sta p� varandra s� skulle det samla 10.000 po�ng till laget. Dessutom kan man faktiskt r�sta utan att vara inloggad!

F�rsta pris i t�vlingen �r att man f�r ge 30 000 kronor till en valfri v�lg�renhetsorganisation, iFokus har valt L�kare utan gr�nser.

iFokus har ett lag som heter just iFokus.se. Startar du en egen fackla s� ange g�rna ditt ifokus namn s� �r det l�ttare att samarbeta!

Let the game begin!

RAW vs JPEG

Thu, 21 Jan 2010 17:43:39 GMT

Skillnaden mellan de tv� filformaten Raw och JPEG.

Raw	JPEG
Okomprimerad Stor fil (ca 3ggr st�rre �n JPEG) Oredigerad av kameran St�rre dynamiskt omf�ng Beh�ller sin kvalit�	Komprimerad "Liten" fil Redigerad i kameran Mindre dynamiskt omf�ng Tappar kvalit� varje g�ng bilden sparas

�

N�r du fotograferar i JPEG g�r bilden igenom en snabb process d�r kamerans mjukvara tar information fr�n sensorn och sparar och komprimerar bilden. Fotograferar du d�remot i raw redigerar kameran aldrig filen, och ser d�rf�r ofta kontrastl�sa ut. Raw ger dig �ven st�rre m�jlighet att redigera dina bilder och korrigera fel som du gjorde medan du fotograferade, som t.ex. exponeringen och vitbalansen, eftersom de inneh�ller ett st�rre ljusomf�ng. En JPEG �r en i princip f�rdig bild, som i m�nga fall inte beh�ver redigeras, raw � andra sidan �r fil med bildinformation snarare �n en bild, som datorn l�ser av och m�lar upp. Bilden �r inte f�rdig f�rens den har g�tt igenom en del redigering. Raw betyder inte automatiskt bra bilder, eftersom kamerans mjukvara �r ett avancerat program som kan producera bra bilder, d�rf�r kr�vs det av dig att redigera bilden bra.

�

En bild blev underexponerad under en fotografering, vilket format tror ni blev b�st?

�

Raw � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � JPEG

Det g�r inte att s�ga vilket av de h�r formaten du ska v�lja, det g�ller att f�r dig som fotograf anv�nda det som passar dig b�st. Gillar/kan du inte redigera, �r f�rmodligen JPEG det b�sta alternativet f�r dig.

H�stsport: Fotografera islandsh�star

Wed, 20 Jan 2010 16:58:47 GMT

I den h�r artikeln, skriven av Caroline Dahlen, tar vi upp hur man fotograferar islandsh�stsporten p� b�sta s�tt.

Vart ska du st�?

Det f�rsta du b�rjar s�ka efter �r en plats d�r du f�r en fin och ren bakgrund, beroende p� vad du har f�r br�nnvid p� objektivet. Har du tex 70-300 r�cker det bra att st� p� ena sidan f�r att kunna f� bra bilder "p� andra sidan". Har du mindre �n 300mm rekomenderar jag att kanske st� i kurvorna, d�r kan man f� actionfyllda bilder framifr�n. En sak du b�r t�nka p� om du st�r i en kurva �r att endel h�star kan skr�mmas av kamerans ljud s� om du m�rker att en h�st reagerar negativt borde du byta plats. Skulle du vilja b�ra anvaret f�r att en h�st blir skr�md , hoppar av banan och d�r med kanske f�rst�r en ryttares SM-chans (om det �r p� ett SM-kval)?

R�tt del av steget

Eftersom t�vlingen �r en g�ngartsbed�mning s� �r det g�ngartsbilder som kommer att fotograferas och d�rf�r �r det viktigt att f�nga r�tt del av steget. De vanliga g�ngarterna har ni s�kert redan l�st om, men n�r det g�ller islandsh�star finns det tv� extra g�ngarter, t�lt och flygande pass.

Kort t�lt - tre hovar i marken med de fj�rde i lyftet.

�kad t�lt - Lyft med endast ett ben i marken �r det absoluta, alla h�star har dock inte detta, d� "g�ller" standardsteget.

Flygande pass - Sv�vet ska synas tydligt, alla h�star har inte detta heller men oftast �r det den delen av steget som �r popul�rast.

�

"Fel" pass

"Fel" t�lt

Vinklar

Alla islandsh�star har inte superlyft som andra men med hj�lp av att fotografera snett framifr�n s� kan man skapa en liten synvilla s� det ser ut att vara h�gre lyft �n vad det egentligen �r. Rakt framifr�n �r s�llan snyggt i liggande format d� h�sten blir en v�ldigt liten del av bilden, men st�ende bilder �r oftast v�ldigt snyggt framifr�n. De vinklar jag tycker �r snyggast och oftast fotograferar i (precis som m�nga andra som fotograferar islandsh�star) �r snett framifr�n eller helt i profil. N�r man tar bilder i profil - se till att det verkligen �r i profil och inte lite bakifr�n, det kan f� h�sten att se oproportionerlig ut.

Inst�llningar

En vanlig fr�ga �r s�klart vad man har f�r inst�llningar och jag s�ger samma sak som Anna - inst�llningarna beror helt p� vad det �r f�r ljus, h�stens f�rg, vilken effekt man vill uppn� och mycket mer. Jag fotograferar manuellt och d�rf�r �r de s�llan exakt samma inst�llning p� bilderna. N�r man vill fotografera islandsh�star s� vill man oftast frysa r�relsen precis som andra h�stt�vlingar, f�r att g�ra det beh�vs en kort slutartid och �ven f�r att f� r�tt del av steget b�r man st�lla in seriebildstagning. Om man inte kan eller k�nner sig os�ker p� att fotografera manuellt kan man enkelt s�tta kameran p� sportl�ge.

--------------------

Text och foto: Caroline Dahlen

Bilderna som visar fel steg, med r�da markeringar, �r fotade av Emma Jansson.

H�stfoto iFokus Fr�gestund #1

Mon, 18 Jan 2010 20:38:51 GMT

Har du allm�na fr�gor om h�stfoto, fotografering eller om oss bakom sajten? Passa p� att fr�ga vad du vill i v�r fr�gestund!

Vi h�r p� H�stfoto iFokus f�r mycket fr�gor som r�r sajten eller h�stfotografering i allm�nhet. Ibland �r dessa fr�gor inte material nog till att skapa nya tr�dar varje g�ng man undrar n�got, d�rf�r t�nkte vi nu ha en liten fr�gestund d�r ni medlemmar f�r fr�ga vad ni vill som r�r sajtens �mne. Vi besvarar sedan era fr�gor i ett sammanst�llt inl�gg!

Att t�nka p� innan du postar din fr�ga...

Fr�gorna m�ste r�ra h�stfoto, fotografering i allm�nhet eller sajten
Formulera dina fr�gor v�l s� att vi verkligen f�rst�r vad du menar
Har du flera fr�gor, f�rs�k att sammanst�lla dem i samma inl�gg (men det g�r givetvis bra att posta fler fr�gor om ni kommer p� mer i efterhand)

Mellan den 18 januari till den 29 januari (kl. 12.00) �r ni v�lkomna att posta era fr�gor i denna tr�d.

F�rs�k undvika att ge svar p� fr�gorna som st�lls i tr�den!

Bildf�rs�ljning

Sat, 09 Jan 2010 17:57:44 GMT

N�r man ska b�rja s�lja bilder finns det flertalet saker som b�r tas i �tanke. Vad ska jag s�lja? Digitala eller papperskopior? Hur tar jag betalt, vad g�r jag om en kund blir missn�jd och framf�rallt, hur mycket ska jag ta betalt?

Utskrifter & Digitala bilder

Storlekar

P� utskrifter �r det r�tt enkelt att bed�ma vilka storlekar man vill ha, det finns x-antal "standardm�tt" som man kan g� efter. Om du inte har m�jlighet att skriva ut hemma utan anv�nder dig av fotolabb kan du helt enkelt kolla upp vilka storlekar det labbet anv�nder sig utav och g� efter dem.

Exempel p� vanliga storlekar:

10x15 - "vykortsstorlek" fj�rdedels A4

20x30 - A4, standardstorlek

30x45 - Posterliknande kr�ver god kvalit� p� den digitala filen.

Det g�r �ven att ha flera olika storlekar p� digitala bilder och storleken g�r att �ndra i diverse bildredigeringsprogram, hur du g�r det kan du l�sa h�r. Tre storlekar som �r bra att ha �r:

Webbild - ca 600x400px brukar vad lagom, med eller utan logga best�mmer du sj�lv, det �r dock att rekommendera att ha logga p� eftersom huvudsyftet med den h�r storleken �r att kunderna ska kunna anv�nda dem i annonser, p� bloggar/hemsidor och dylikt.

H�guppl�st - ca 1000-1500px i bredd. Den "klassiska" storleken d�r kunden sj�lv kan skriva ut, alt. f�rminska etc.

Originalfil - B�r inte s�ljas till samma pris som h�guppl�st eftersom det g�r att g�ra i princip vad som helst med den filen. Originalfilen till en bild �r v�rd mycket!

Leverans

Leverans av bilderna kostar ocks�, skrivs bilderna ut hemma blir portoavgiften sj�lvklart billigare. Porto fr�n ett labb ligger mellan 30 och 40kr f�r en A4 utskrift med post kr�vs 2 frim�rken (upp till 100g). D�rf�r kan det vara bra att ta ut en avgift p� ex. 29kr f�r porto.

CD skivor b�r fraktas i vadderade kuvert f�r att undvika att de g�r s�nder, �ven med ex. ett plastfodral eller pappersfodral runt. Vanliga papperskopior kan fraktas i pappkuvert och �ven med plastficka runt f�r att f�rhindra b�j- och vattenskador. Kuverten g�r att inhandla p� ex. �hl�ns.

Skriva ut p� fotolabb eller hemma?

Det finns sj�lvklart flera f�r och nackdelar med att skriva ut p� fotolabb och att skriva ut hemma. De som arbetar p� fotolabben kan sin sak och skickar du d�rf�r dina bilder till dem s� �r du garanterad bra kvalit� (beror sj�lvklart p� vilket labb du v�ljer). Skriver du ut hemma har du � andra sidan st�rre kontroll �ver hur utskriften blir och bilden kommer iv�g snabbare till kunden. D�remot m�ste du sj�lv st� f�r bl�ck, papper och dyl. ut�ver kostnaden f�r skrivaren vilket kan bli en summa. Det kan ocks� bli dyrare med egen skrivare om det �r flera bilder som ska framkallas.

Exempel p� internetbaserade fotolabb �r fujidirekt.se och crimson.se.

Priss�ttning

N�r man kommer som ny p� marknaden kan det vara sv�rt att veta vad man ska s�tta f�r pris p� sina bilder. Vanligt �r att man nedv�rderar sina bilder och har n�stintill obefintliga priser p� sina bilder. Detta �r dock inte gynnsamt f�r n�gon part s�v�l som mer etablerade h�stfotografer. Ett tips kan vara att kika runt hos andra fotografer som man anser sig vara "likv�rdig" med kvalitetsm�ssigt och s�tta priser som ligger i samma prisklass. Kom sedan ih�g att h�ja priserna lite allt eftersom du blir b�ttre och utvecklas!

En prisid�:
10x15 - 100kr
20x30 - 150kr
30x45 - 230kr
Webbild - 50kr
H�guppl�st - 100kr
Originalfil - 700kr
Porto - 29kr

Betalning

Bankgiro

Detta �r det enklaste s�ttet att ta betalt p�, kunderna f�r s�tta in pengarna p� ditt eller en f�r�lders konto. Bankgiro �r ocks� det vanligaste s�ttet att ta betalt p� bland h�stfotografer.

Faktura

Fakturor �r ett lite omst�ndigt s�tt att ta betalt p� och rekommenderas bara om man s�ljer till f�retag eller ska ta betalt av n�gon som anv�nt en bild olovligt. Skickar man en faktura s� f�r k�paren ca 30 dagar p� sig att betala och h�r r�der allts� efterskottsbetalning.

Kontant

Ses ni p� plats p� en t�vling kan man sj�lvklart ta kontant betalning, �r det d�remot en internetbest�llning �r det dock inte att rekommendera. Det �r v�ldigt l�tt att ett brev med pengar kommer bort p� v�gen/blir stulen etc.

Kvitto/Avtal

Viktigt �r ocks� att alltid skriva kvitto vid en avslutad aff�r s� att kunden f�r en bekr�ftelse p� att denne betalat samt att du sj�lv kan redovisa dina int�kter. N�got som ocks� �r bra att ha �r ett avtal, det kan vara s� simpelt som att kunden genom betalning av bilderna godk�nner ett antal punkter, detta kan bifogas i ett mejl p� f�ljande s�tt;

"Genom betalning godk�nner Ni att bilden enbart �r till f�r privat bruk och inte f�r spridas vidare p� n�got s�tt. m.m."

Med all betalning s� rekommenderas det att ta f�rskottsbetalning!

�

Missn�jd kund

Returr�tt

N�r man s�ljer tj�nster �r det ofta oundvikligt att det n�gon g�ng uppst�r missn�je hos kunden. Att t�nka p� �r den klassiska strofen "Kunden har alltid r�tt" som i m�nga fall st�mmer. Det kan dock vara bra att ha som regel att det inte r�der n�gon returr�tt eller bytesr�tt, d�remot kan det vara v�rt att f�rs�ka l�sa problemet s� gott det g�r. �r kunden inte n�jd med ex. en utskrift - skicka en ny utskrift eller digitalfil! Ditt rykte g�r ofta genom mun mot mun metoden och d�rf�r �r det bra att f�rs�ka hantera konflikter p� ett s� givmilt s�tt som m�jligt, det vinner man p� i l�ngden!

R�tt del av steget

Sat, 09 Jan 2010 16:28:11 GMT

I denna artikeln tar vi upp vad man ska t�nka p� n�r man fotar h�sten i r�relse, vad man ska efterstr�va och vilka delar av stegen man ska undvika. Allt f�r att framh�va h�sten p� b�sta s�tt.

Att t�nka p�:

Alla h�star �r olika i personlighet, utseende, hoppteknik och i g�ng. Detta g�r att det �r om�jligt att s�ga vilka delar av g�ngarterna och i vilka vinklar h�sten ser som mest f�rdelaktig ut. Men i princip s� f�ljer alla h�star samma m�nster och vi tar nu upp n�gra riktlinjer som funkar p� de flesta h�starna. Fotar du dressyrprogram �r det bra att se �ver programmet innan ritterna s� du har en aning om vilka v�gar och g�ngarter h�sten har f�r att kunna st� p� ett st�lle d�r du kan f�nga h�sten ur de b�sta vinklarna. Om du fotograferar en lektion kan det vara v�rt att t�nka p� att �vnta med att b�rja fotografera tills ekipaget har hunnit v�rma upp och h�sten vaknat till. Med detta stressar du inte ryttaren och du komemr senare f� bilder d�r h�sten �r piggare �n om du b�rjar direkt d� det �r l�tt att man l�ter kameran vara i slutet av passat d� h�starna ofta g�r b�st.

Skritt

Skritten �r fyrtaktig och nog den enklaste g�ngarten att fotografera d� h�sten knappt har n�got l�ge i r�relsen d�r den ser framtung. F�rs�k att alltid f� med alla h�stens ben p� bilden och g�rna n�r den str�cker ut benen f�r att f� skritten att se s� luftig och aktiv ut som m�jligt. Undvik att f�nga h�sten n�r den �r p� v�g att lyfta n�got av frambenen d� det �r enda g�ngen den kan se aningen framtung ut. T�nk ocks� p� att bakbenen ska se alerta ut och att de trampar p�.

H�sten tar stora, luftiga kliv i skritten.

H�sten ser framtung, tr�g och sovande ut med ett precis lyft framben.

Trav

Traven �r en tv�taktig g�ngart - vilket inneb�r att h�sten r�r sig med diagonala benpar. Den �r sv�rare att fotografera �n skritten d� den har delar av r�relsen d�r h�sten kan se mycket framtung ut. F�rs�k f�nga h�sten n�r alla benen �r s� raka och utstr�ckta som m�jligt. Allts�, ett framben ska vara s� l�ngt utstr�ckt som m�jligt, samtidigt som det andra frambenet just ska l�mna marken. Det diagonala bakbenet till det str�ckta frambenet ska just ha trampats ner precis bakom det andra frambenet och det andra bakbenet ska bara utstr�ck och precis vara p� v�g att sl�ppa marken. (se f�rsta travbilden) I denna del av g�ngarten ser h�sten pigg ut och traven framst�r som luftig och flygande.
Ett framben kr�t, precis innan det ska s�ttas ner �r �ven en f�rdelaktig del av steget. Undvik att g�mma n�got ben bakom det andra och att ta bilden i "mitten" av en takt d� det �r d� som h�sten brukar se framtung ut och automatiskt ser uttr�kad och sl� ut.

Raka, stora kliv med luftigt tempo, h�sten ser pigg och alert ut.

�kad trav i sv�rare dressyr, h�sten str�cker ut frambenen ordentligt och bakbenen trampar p�. H�sten ser v�l fram�tdriven ut.

G�mda ben, precis lyft framben, h�sten ser sl� och framtung ut.

Krokiga ben ger en k�nsla av instabilitet, t�nk p� att f�nga h�sten n�r dens ben �r utstr�ckta och raka f�r att undvika "jobbiga och anstr�ngda" bilder.

�

Galopp

Galoppen �r en av de sv�rare g�ngarterna att fota. Den �r tretaktig och det �r viktigt att t�nka p� var i steget man trycker av d� h�sten har en tendens att se mycket framtung ut i en del av steget d�r den l�gger tyngd p� ett framben.
Man ska f�rs�ka f�nga n�r h�sten l�gger tyngden p� ett bakben, n�r den l�gger tyngden p� ett diagonalt benpar, n�r den riktigt str�cker ut galoppen, eller n�r den inte har n�gon hov i marken alls, �ven kallat sv�vmomentet.
Att t�nka p� �r att fota galoppen fr�n en bra vinkel, det mesta funkar men en mycket osmickrande vinkel �r n�stan rakt framifr�n d� h�sten sv�nger. D� �r det l�tt att h�sten ser ut som att den ska falla �t sidan, f�rs�k att alltid f�nga h�sten d� den ser stabil ut, det ger en mer harmonisk k�nsla n�r n�gon besk�dar bilden.

Lyft framben med respektive bakben p�v�g till nedtramp. H�sten ser st�tlig och pigg ut.

Utstr�ckt galopp med �nnu inte nedsatt framben och v�l utstr�ckta bakben, h�stens galopp ser fr�sh och h�rlig ut.

H�sten skjuter ifr�n med bakbenen, b�da benen i luften. Galoppen ser mycket energisk ut med h�rligt tempo.

Framtung galopp med st�d p� ena frambenet. H�sten ser sl� och uttr�kad ut.

Just lyfta ben i sv�ng, h�sten ser ut som att den ska falla och skapar instabilitet i bilden.

Krokiga ben, skapar instabilitet och visar inget tempo i bilden.

Marknadsf�r dig som fotograf

Sat, 09 Jan 2010 16:16:28 GMT

Med dagens h�rda konkurrans inom fotoindustrin �r det viktigt att synas om man vill n� h�gre och �ka sin kundkrets. I den h�r artikeln ger vi er tips p� hur ni kan marknadsf�ra er sj�lva.

Hemsida

En fotohemsida hj�lper dig att p� ett enkelt s�tt visa dina bilder f�r framtida kunder samt ge dem m�jlighet att l�sa mer om dig och f� kontakt med dig. Detta �r grundstenarna till att s�lja bilder och bli bokad - kunden vill se exempel p� vad du kan g�ra (portfolio/arkiv), l�sa vad du uppn�tt hittills och vem du �r (information) samt st�lla fr�gor, best�lla bilder eller boka dig (kontakt).

Om du har en portfolio, t�nk p� att inte fylla den med halvbra bilder, utan v�lj ist�llet ut ett f�tal som du �r riktigt n�jd med och som du tycker representerar dig som fotograf.

Ett bra s�tt att f�renkla kundernas best�llningsprocess fr�n t�vlingar �r att ha ett t�vlingsarkiv d�r du l�gger upp alla foton fr�n t�vlingar. P� s� s�tt kan kunden sj�lv bl�ddra runt och v�lja vilka bilder denne vill ha, och du sparar tid genom att slippa leta och g�ra provbilder till varje ny kund.

Annonser

Har du m�jlighet att annonsera i tidningar - g�r det! Givetvis f�r man mest uppm�rksamhet i h�stmagasin, men �ven i dagstidningar och liknande kan nya kunder hitta dig.

F�r du bilder publicerade i en tidning, fr�ga om du inte skulle kunna f� med en banner eller liknande bland deras annonser.

Man kan �ven annonsera f�r sig sj�lv p� internet och det finns sidor man kan registrera sig p�, bl.a www.hastfotografen.se.

Ett g�ng h�stfotografer p� Bassholmen 2008
Foto: Magdalena Gr�nneberg

Visitkort och lappar

N�r du �r ute p� t�vlingar och fotograferar kan ett visitkort vara v�gen till nya kunder. Kommer personer fram och undrar hur de kan se bilderna och komma i kontakt med dig efter�t �r det smidigaste att bara kunna ge dem ett visitkort s� att du s� snabbt som m�jligt kan �terg� till fotograferingen. Men f�r den delen ska du inte ignorera dina kunder, vill de prata med dig personligen �r det viktigt att du st�ller upp.

Visitkort kan man skriva ut sj�lv hemma, eller best�lla fr�n olika hemsidor p� internet. Kortet b�r inneh�lla ditt fotografnamn, din epost, eventuella hemsida och telefonnummer.

Finns det en anslagstavla p� t�vlingsplatsen kan du fr�ga arrang�rerna om det �r OK att s�tta upp exempelvis en plastficka med dina visitkort d�r.

Det kan �ven vara l�mpligt att s�tta upp en lapp om ditt fotograferande p� anslagstavlan eller liknande. Skriv att du �r d�r och fotograferar, hur de kan n� dig, eventuella prisf�rslag och f�rs�k att ha med ett par exempelbilder som drar blickar till sig.

Ditt varum�rke

Det �r viktigt att folk vet att du �r fotograf och ju mer ditt namn syns, desto fler personer l�gger dig p� minnet. Det kan d�rf�r vara en bra id� att trycka upp t.ex tr�jor, jackor, kepsar, v�skor m.m d�r ditt namn och titel (i detta l�ge fotograf/h�stfotograf) syns tydligt. Dessa produkter kan du sedan ha p� dig n�r du �r och fotograferar p� allm�na evenemang.

Var trevlig och tillm�tesg�ende

Den h�r punkten �r den viktigaste av alla, att vara trevlig �r n�stan ett m�ste f�r att f� kunder. Ingen vill k�pa bilder av n�gon som kr�nglar, �r sur, eller p� annat s�tt inte visar uppskattning mot kunderna.

Svara p� alla fr�gor du f�r, ta din tid med varje specifik kund, kom ih�g att inga fr�gor �r dumma fr�gor och var dig sj�lv!

Vad g�r man n�r ens bilder blir stulna?

Fri, 08 Jan 2010 13:21:09 GMT

Bildst�lder �r n�got som drabbar i princip alla fotografer mer eller mindre och p� olika s�tt. Men hur hanterar man s�dana situationer?

Var professionell

Det �r givetvis naturligt att bli arg, uppr�rd och frustrerad n�r man m�rker att personer anv�nder ens bilder utan tillst�nd, oavsett i vilken skala. N�r man kontaktar personen eller personerna i fr�ga �r det viktigt att inte utagera sin frustration f�r mycket. Om man mejlar kan man exempelvis skriva:

"Hej,
mitt namn �r XXX, jag �r fotograf och har m�rkt att du/ni anv�nder mina foton utan tillst�nd. Detta �r ett brott mot upphovsr�ttslagen och jag ber dig/er kontakta mig s� att vi kan l�sa detta.

H�lsningar XXX"

Om man ringer kan man t�nka p� att inte h�ja r�sten och p� att inte bara fr�sa emot utan f�rklara och ber�tta varf�r man ringer och vad man vill ha �tg�rdat. Detta l�nar sig i l�ngden och fler personer tar dig p� allvar.

H�nvisa till lagar

Om personen som stulit dina bilder inte lyssnar, inte bryr sig eller inte svarar n�r du f�rs�ker komma i kontakt med denne, ge inte upp. F�rs�k f� kontakt igen med j�mna mellanrum. Mejlar man kan man skicka med l�nkar till lagarna om upphovsr�tt och om man ringer utan framg�ng kan man l�mna meddelanden p� personens telefonsvarare etc. Det viktiga �r att inte ge upp och att visa att du har alla r�ttigheter p� din sida.

Sidor man kan h�nvisa till:

Wikipedia: Upphovsr�tt

Lag (1960:729) om upphovsr�tt

Vad betyder copyright?

Svenska F�reningen f�r Upphovsr�tt

Var alltid extra k�llkritisk n�r det g�llar s�dan h�r viktig information.

Bildombudsmannen

Staffan Teste, v�r bildombudsman, ha mycket stor erfarenhet kring detta och �r v�ldigt hj�lpsam. P� www.bildombudsmannen.se finns b�de information om upphovsr�tt, exempel p� vanliga tvister, nyheter om r�tteg�ngar, fr�gor och svar samt kontaktuppgifter till f�retaget. Dit kan man b�de ringa och mejla f�r att f� svar p� sina fr�gor.

Fakturera

Kommer man till den punkt i �rendet att man vill fakturera den som stulit fotona ska man veta att man har all r�tt att g�ra det, oavsett om man har F-skatt, eget f�retag eller inte.

BLF skriver s�h�r om att fakturera utan F-skattsedel:
"G�r du efter BLF:s prislistor �r det s� att den som skall betala skall dra av f�r sociala kostnader och d�refter 30 procent i skatt som skall betalas in till skattemyndigheten i ditt namn. Detta b�r framg� i fakturan."

�r man os�ker p� vad fakturan ska inneh�lla kan man ladda ner mallar fr�n internet, bara s�k p� "Fakturamall" eller liknande.

Vill man ha mer k�tt p� benen innan man fakturerar, kontakta bildombudsmannen och BLF (bildleverant�rernas f�rening) som �r b�de kunniga och villiga att hj�lpa.

Slutord

Det viktiga �r att inte ge upp. Vi fotografer har alla r�ttigheter p� v�r sida och vi borde aldrig l�ta m�nniskor anv�nda v�ra bilder utan tillst�nd. M�nga �r f�r r�dda f�r konsekvenserna f�r att kontakta personer som bryter mot upphovsr�tten - var inte det! Om vi alla st�r p� oss, visar att vi vet vad som g�ller och att vi inte ger oss f�rr�n vi vunnit kommer den respekt f�r fotografer, som just nu bara minskar, att �ka och f� tillbaka sitt ursprungliga v�rde.

----------------------------

Har du f�tt bilder stulna?

Walters foto & Fujidirekt

Thu, 07 Jan 2010 20:07:36 GMT

Fotoframkallning p� n�tet och sponsorer av "�rets Foto 2009"!

Walters Foto
Walters foto �r en fotobutik mitt i V�stervik som satsat p� kvalit� sedan 1965. P� f�retaget finns 6st anst�llda ut�ver �garna Pelle och Pernilla som alla �r oerh�rt kunniga inom foto. �Walters foto finns p� webbadressen www.framkalla.se, d�r det g�r att best�lla utskrifter, almanackor och tackkort direkt �ver internet. Ut�ver att framkalla bilder kan man �ven kan ha ett internetbaserat fotoalbum�som kan delas med v�nner och bekanta. De har �ven en v�ldigt l�rorik och matnyttig fotoskola som �r l�sv�rd!

�

Fujidirekt

Fujidirekt �r en del av f�retaget Fujifilm som ger dig m�jlighet att framkalla kort i alla m�jliga olika storlekar, vykort, almanackor, foto p� t-shirt eller musmatta. Trots sina l�ga priser h�ller utskrifterna h�g kvalit� mycket tack vare att anv�nder sig av fotopapper med �verl�gsen livsl�ngd vilket g�r att de kniper m�nga "B�st i test". �Leveranserna �r mycket snabba och sker �ver hela landet samt anv�nds av m�nga n�jda fotografer och f�retag. �Fujidirekt finns p� www.fujidirekt.se.

�

Vi vill tacka Walters foto och Fujidirekt s� mycket f�r sponsringen av en 30x45 utskrift till vinnaren av "�rets Foto 2009"!

FOTOT�VLING: Vinter 2010

Tue, 05 Jan 2010 18:01:05 GMT

H�r kommer fotot�vling #19, �nnu en g�ng med temat vinter.

Nedan f�ljer regler och annat som kan vara bra att veta innan du postar ditt bidrag.

Regler

1 bild per medlem.
Maxstorlek p� fotot �r 1600x1600px.
Temat �r VINTER och f�r tolkas hur det vill s�l�nge det �r h�strelaterat.
L�ttare redigering �r till�ten s�som sk�rpa, kontrast och f�rger.
Endast f�r H�stfoto iFokus medlemmar.

De bidrag som inte f�ljer reglerna kommer att tas bort och ignoreras i t�vlingen.

Hur funkar det?

Ladda upp ditt bidrag i den h�r tr�den. Ber�tta g�rna med vilken utrustning bilden �r tagen, och hur du t�nkte n�r du tog den.
Mellan den 5 januari och 12 februari kan du bidra med en bild.
Den 13 februari v�ljer vi ut de fem b�sta bilderna, och senare samma dag startas en ny tr�d d�r ni ska r�sta fram den b�sta vinterbilden.
Den 20 februari kan ni inte l�ngre r�sta och den 22 februari redovisas vinnaren.
Vinnaren har automatiskt kvalat till finalen som h�lls i slutet av �ret. Mer information om "�rets Foto 2010" dyker upp n�r det n�rmar sig.

Vinnaren f�r �ran, och blir intervjuad av oss. Intervjun publiceras sedan h�r p� H�stfoto. Vinnaren f�r allts� synas lite extra!

S� fyll tr�den med era vintriga bidrag!
�r det n�gonting ni undrar, tveka inte att h�ra av er till oss som jobbar med sajten.

�

L�nk till omr�stning av de 5 finalisterna.

Photoshopskolan: Kloning

Tue, 05 Jan 2010 17:20:51 GMT

Ordet "klona" betyder att man g�r en exakt kopia av n�got och det �r precis vad som sker n�r man klonar bort n�got med hj�lp av Photoshop. Detta �r ett utm�rkt s�tt att anv�nda f�r att ta bort st�rande objekt i en bild.

F�r att klona anv�nder du verktyget klonst�mpel (clone stamp tool) i menyn till v�nster. Enklaste s�ttet att markera verktyget �r genom att anv�nda snabbkommandot, som �r bokstaven S.

N�sta steg �r sj�lva kloningen, som g�r till s� att du "plockar" delar av bilden som �r i n�rheten av det du vill ha bortklonat, och sedan s�tter den upplockade delen �ver det du vill ska f�rsvinna. P� s� s�tt t�cker man �ver det man vill ta bort med samma textur som finns precis intill. G�r man detta noga och �var mycket kan man f� till riktigt snygga bortkloningar.

F�r att plocka upp en del h�ller du inne tangenten Alt och klickar p� det du vill plocka upp. Sedan �r det bara att klicka och "m�la �ver" p� det du vill klona bort, och d� s�tter sig den upplockade delen d�r du klickar. F�r att det ska bli snyggt �r viktigt att du inte anv�nder samma upplockade del under hela kloningen, eftersom det d� blir ett upprepande m�nster som avsl�jar kloningen. Genom att du zoomar in bilden kan arbetet underl�ttas. Du kan �ven �ndra storlek p� klonst�mplen berorende p� hur stort motivet du ska klona bort �r. Jag rekommenderar �ven att anv�nda en mjuk pensel f�r att undvika ett kantigt resultat. Beroende p� om du klonar vid konturer eller liknande beh�vs olika mycket ludd p� penseln, det enklaste �r att prova sig fram vad som blir b�st.

Photoshop �r inte det enda programet d�r det g�r att klona, utan det finns �ven gratisprogram att ladda ner, bl.a. Gimp. Fr�n Photoshops utgivare Adobes hemsida (se relaterade l�nkar) kan man dock ladda ner Photoshop i en provperiod som varar under 30 dagar.

Slutligen - f�rsta g�ngen man klonar blir det s�llan lika bra som man t�nkt sig, men �vning ger f�rdighet! Att �va, �va och �ter �va och att testa sig fram �r det enda och b�sta man kan g�ra f�r att bli en duktig klonare.

Exempel: F�re/Efter

V�nster: Originalbild (endast beskuren)
H�ger: Efter redigering (kloning, besk�rning, kontrast & sk�rpa)

�

V�nster: Originalbild (endast beskuren)
H�ger: Efter redigering (kloning, besk�rning, kontrast & sk�rpa)

�

Lycka till!

H�stsport: Fotografera hoppning

Tue, 05 Jan 2010 14:46:03 GMT

Att fotografera p� just hoppt�vlingar brukar vara b�de eftertraktat och uppskattat bland fotografer. Men vad beh�ver man t�nka p�?

Vart ska du st�?

Innan du v�ljer plats att st� p� - f�rs�k att l�ra dig banan. Banskisser brukar sitta uppe p� samma st�lle som eventuella startlistor. Om inte, f�lj det f�rsta ekipaget med blicken och titta i vilken ordning denne hoppar hindrena.

F�rs�k att st� s� att ljuset faller in p� ett bra s�tt. Inne i ridhus kan det kanske vara sv�rt, men utomhus �r det en viktig del av fotograferingen.
Motljus kan bli snyggt men �r ocks� bland det sv�raste att fotografera i d� kameran l�tt blir "bl�ndad" och har sv�rt att hitta fokus, speciellt n�r man fotograferat n�got s� r�relserikt som h�sthoppning.
Direkt solljus ger ofta v�ldigt skarpa skuggor, vilket oftast inte �r s� eftertraktat.

Foto: Magdalena Gr�nneberg
Inst�llningar: 1/640, F4.5 och ISO 400

Tyv�rr kan man ju inte v�lja vilket v�der det ska vara n�r man �r ute och fotograferar, d�rf�r g�ller det helt enkelt att g�ra det b�sta av saken. �ven om svag molnighet ofta betraktas som den b�sta v�derleken att fota i �r det inte alltid man fotograferar just s�dana dagar. Det b�sta �r helt enkelt att prova sig fram, st� p� olika sidor av t�vlingsbanan, titta i kameran och se vad som k�nns b�st.

V�lj vinkel

Alla h�star har olika hopptekniker, p� samma s�tt som alla ryttare rider p� olika s�tt. D�rf�r �r det mycket sv�rt att s�ga vilken vinkel som fungerar b�st d� vissa ekipage ser b�st ut rakt fr�n sidan, vissa snett framifr�n etc. Det sistn�mnda, snett framifr�n, �r v�l dock den vinkel som fungerar p� de flesta h�star oavsett teknik.

Rakt framifr�n blir inte ofta speciellt bra, d� h�stens bakben har en tendens att bli oproportionerliga i j�mf�relse med resten av kroppen. Fotograferar man rakt framifr�n �r det �ven l�tt h�nt att ryttaren "g�mmer sig" bakom h�sten, vilket man ofta inte efterstr�var.

Du kan �ven fota rakt fr�n sidan. D� �r det viktigt att t�nk p� n�r i spr�nget du fotar - bakbenen ska ha hunnit l�mna marken och frambenen vara i en snygg vinkel. �ven h�r spelar h�stens hoppteknik in, vissa �r snyggare och framh�vs b�ttre lite tidigare i spr�nget, vissa lite senare. Det g�ller att ha ett gott �ga f�r h�sten n�r den hoppar, inte bara t�nka p� att trycka av kameran. Det �r ditt jobb som fotograf att framh�va h�sten p� ett bra s�tt och d�rf�r ocks� viktigt att du tar dig tid att titta p� h�sten, inspektera hur den hoppar och liknande.

Foto: Anna Attlid
Inst�llningar: 1/1600, F3.2, ISO 200

N�r man ska fotografera flera hinder �r det ju om�jligt att f� samma vinkel p� alla eftersom man inte hinner springa och f�rflytta sig mellan hoppen. D�rf�r kan man v�lja mellan att st� p� ett st�lle d�r man f�r kanske 1-2 hinder i perfekt vinkel, d�r man f�r 3-4 hinder i relativt bra vinkel eller d�r man f�r 6-7 hinder i ganska tr�kig vinkel. Kvalitet f�re kvantitet enligt mig, att st� p� ett st�lle d�r man f�r f� hinder men i bra vinkel och kanske b�ttre bakgrund �r v�rt mer �n att f� m�nga hinder i d�lig vinkel.

Hinderh�jd

Beroende p� t�vlingens status (lokal, nationell osv) varierar hinderh�jden. Det �r i regel sv�rare att fotografera l�ga hinder d� h�sten befinner sig i luften kortare tid och dessutom ofta inte f�r samma teknik som n�r den hoppar h�gre hinder. H�stens teknik p�verkar bilden avsev�rt och d�rf�r �r det allts� oftast l�ttare att fota h�gre klasser.

Om du befinner dig p� t.ex en klubbt�vling och ska ta bilder p� ekipage som hoppar 50-60cm h�ga hinder, ta med bara den allra �versta bommen i bild och utel�mna hinderst�den. Du kan �ven besk�ra p� liknande s�tt i datorn efter�t. Detta ger en k�nsla av att hindret �r h�gre och det �r sv�rare att avg�ra hur h�gt hindret egentligen �r.

Fotograferar du h�ga h�jder p� t.ex elitniv� har du l�ngre tid p� dig att trycka av �ver hindrena. Har du en kamera som klarar m�nga bps (bilder per sekund), anv�nd seriebildstagning om du �r os�ker och h�ll in avtryckaren under hela spr�ngkurvan. P� s� s�tt f�r du flera olika "delar av spr�nget" att v�lja mellan och du l�r dig �ven vad som fungerar b�st.

Inst�llningar

Vilka inst�llningar passar h�sthoppning b�st d�? Den fr�gan �r otroligt vanlig och tyv�rr finns det inget svar. Vilka inst�llningar man ska ha varierar kraftigt och best�mts av ljuset, h�stens f�rg, vilken effekt man vill uppn� och mycket mer.

�r man os�ker p� de manuella inst�llningarna kan det vara en bra id� att fotografera med kamerans automatiska sportl�ge. D� kan man se vilka inst�llningar kameran sj�lv v�ljer och sedan utg� efter dessa.

Det vanligaste n�r man fotar hoppning �r att man vill frysa r�relsen och f� skarpa, fina bilder. F�r att uppn� detta beh�vs en kort slutartid och en stadig hand.

Har man ett ljusstarkt objektiv med st�rsta bl�ndare F2.8 eller st�rre fotograferar man oftast med just den st�rsta bl�ndaren f�r att f� s� kort sk�rpedjup som m�jligt. Detta g�r ofta att man, speciellt p� h�gre br�nnvidd, missar fokus eller inte f�r fokus p� hela ekipaget. Det kan d�rf�r vara en bra id� att anv�nda �tminstone F3.2 f�r att garantera b�ttre fokus, i alla fall n�r man fotar utomhus.

�

----------------------------

N�r du k�nner dig s�ker p� att fotografera hoppning �r det dags att b�rja utforska egna vinklar och s�tt att fota p�. Det finns inga regler, bara riktlinjer!

Foto: Ellinor Bergman
Inst�llningar: 1/1250, F2.8, ISO 100

�

Lycka till!

Nikon D90

Sat, 05 Dec 2009 13:17:07 GMT

En recension om den digitala systemkameran Nikon D90.

�

Uppl�sning: 12,3 megapixel
Minneskorttyp: SecureDigital
Storlek LCD-sk�rm: 3 tum
Svenska menyer: ja
Filformat: JPEG, NEF(RAW)
Storlek:�Ca 132 � 103 � 77 mm
Vikt: ca 620g

Kameran har en CMOS-bildsensor i DX format med 12,3mp, vilket g�r det m�jligt att f� skarpa bilder och stora detaljerade utskrifter. Det h�ga, och relativt obrusiga, ISOt p� 6400 g�r det �ven m�jligt f�r oss h�stfotografer, som envisas med att fotografera i m�rka ridhus, att f� till lite b�ttre bilder. Kamerna har �ven liveview, med autofokus, vilket g�r det l�tt att f� till sk�rpan, speciellt vid macrofotografering. D90 �r en �ven en av relativt f� kameror som har funktionen att kunna filma i HD, tyv�rr m�ste man fokusera sj�lv, men n�r man v�l f�r till det bra - d� blir det bra! Det h�r �r en kamera med en dr�s mer funktioner �n f�reg�ngaren D80: mer omfattande retuscheringsmeny, st�rre och skarpare LCD, aktiv D-lightning, och m�nga fler f�rb�ttringar.

F�r de som k�nner att de vill byta upp sig till ex D300, men inte riktigt har r�d, skulle jag rekommendera den h�r kameran utan blinka.

�

Den f�r absolut 5/5 stj�rnor f�r att vara en kamera i den prisklassen!

�