Histogram
Histogrammen är lättigenkännliga och finns idag i närheten av nästan alla digitala bilder. Få vet dock vad det egentligen är och hur det används. I denna artikel beskrivs både uppbyggnad och användningsområde.
En bild är uppbyggd av miljontals av pixlar i olika färger. Sorteringen utav dessa är vad som beskrivs i ett histogram. Det är även genom histogrammet som den digitala bildens uppbyggnad enklast kan förstås. Även om just detaljkunskapen om ett fotografi inte är vad som alltid eftersträvas, så kan histogrammet på många sätt underlätta fotograferandet.
Uppbyggnad
För att enklast förstå hur ett histogram är utformat kan denna mosaikbild på 4x10 plattor användas som exempel. Diagrammet intill visar fördelningen av färgerna i rutnätet.
På samma sätt beskriver histogrammet fördelningen av pixlarna i bilden, från vitt till svart. Det finns 256 olika nivåer av ljusstyrka från 0 (svart) till 255 (vitt). Varje stapel berättar alltså hur många pixlar som har en typ av ljusstyrka t.ex. 235.
För en korrekt exponerad bild ska pixlarna vara fördelade över hela histogrammet. Däremot bör större delen vara någonstans mot mittendelen och tonas ut något mot kanterna. Om en bild är underexponerad drar sig spalterna mot vänster och är bilden överexponerad drar de sig åt höger.
Bilden som hör till det här histogrammet är rättexponerad. Staplarna är jämnt fördelade över skalan.
Bilden som hör till det här histogrammet är överexponerad, eftersom staplarna sträcker sig åt höger.
Här sträcker sig staplarna istället åt vänster och därför är den här bilden underexponerad.
Om bilden blivit väldigt överexponerad eller underexponerad brukar histogrammet bli ”klippt” istället för tonat. Det vill säga att bilden inte har varken ljusa eller mörka toner.
Användningsområde
Att kunna läsa av ett diagram underlättar både när du på plats fotograferar och vid efterbehandling. T.ex. kan du läsa av histogrammet till en bild lite snabbt och avgöra direkt vilken kvalité bilden har och hur du ska gå vidare.
Det område där histogrammet underlättar mest är dock vid redigering av bilder. Oftast kan det vara svårt att med blotta ögat se t.ex. hur mycket information som går förlorad, eller hur förändrad åt ena eller andra hållet bilden blir. Då kan det vara enklare att titta på ett histogram och därav avgöra hur mycket bilden kan redigeras utan att mista allt för mycket information.
- Redigerat 5/13/22, 3:28 PM av Niklas
Verkligen intressant läsning! Hade ingen koll alls på histogram förut, men nu förstår jag! Tack Lovisa.
Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling
Har sett massor av histogram innan men aldrig brytt mig om dem för att jag inte vet vad de betyder, men nu så, nu ska de äntligen komma till användning. Riktigt bra artikel!
Isabel Runneberger
www.isabel.webb.se
www.denimiella.blogg.se
riktigt bra!
Säger som de ovan, hade ingen aning om detta innan!
Jättebra artikel!
Men hittade ett fel (?):
Om en bild är underexponerad drar sig spalterna mot vänster och är bilden överexponerad drar de sig åt vänster.
//Marija, medarbetare på Hästfoto.ifokus
Jättebra! :)
#4 Åtgärdat!
Sjukt bra Lovisa! Du skriver och förklarar så att tom de mest blonda (aka jag) förstår. Molto bene!
Bra=)
Goodiegoodie!
Maggan, mgfotografi.webb.se
Medarbetare på Hästfoto.
Jag har aldrig förstått det, tack! :D
#7 Hahaha! Det var ju tur för mig!
kul att ni gillar den!
Skitbra, Lovisa!
mvh http://johannafranssonfoto.blogg.se/
Medarbetare på Degus
Men det har jag aldrig tänkt på! Att kolla om bilderna är felexponerade på histogramet, så smidigt!
Maggan, mgfotografi.webb.se
Medarbetare på Hästfoto.
Super! Har aldrig äns tänkt på det..
Mvh. Ida Lundahl
www.idalundahl.com / www.ovarpskaniner.weebly.com