Jag håller inte med, man kan alltid leka med bilderna!

Fotar man än häst i solnedgång så kan den vara riktigt fin, men fotar man likdant med en annan häst så kan den uttrycka något helt annat! :)

Kan inte riktigt uttrycka mig, men hoppas ni förstår :)

En bild kan alltid bli bättre! Gäller att ha kreativiteten & våga ha andra inställningar på kameran. Testa sej fram :)

Nej, naturligtvis är inte alla bra hästbilder tagna. Olika fotografer uttrycker sin kreativitet på olika sätt vilket resulterar i olika typer av bilder. Så länge man som fotograf vågar experimentera finns det alltid något att sträva efter. Det är när man börjar tro på det där påståendet som man bör fundera på att lägga av med fotograferingen.

jag håller inte med ! En bra bild för en människa, behöver inte alls vara bra hos en annan. Man kan alltid ändra något i en bild. Kan vara med ljuset från ena eller andra håller som gör bilden bättre/sämre, eller en annan komposition. Det handlar om tycke och smak helt enkelt.
ex. Det finns många bilder underifrån på hästar som hoppar, och är väldigt vanligt. Igår såg jag dock en bild på Rolf-Göran Bengtsson när han hoppar sin Casall La Silla och bilden var fotograferad underifrån, MED bakgrunden var helt amazing ! Glasglob såg det ut som med fassa fönster och liknande. Så visst, en vanlig vinkel bland många men bakgrunden skiljer sig rejält, vilket gjorde den bättre !

Alla bra häst bilder kan aldrig bli tagna, det finns inget som heter bäst, allt beror på smak, och oftast kan allt bli bättre. Sträva bara efter att bli bättre och hitta nya bilder. Jag har t.ex. börjat ta bilder i vinklar som många fotografer säger är "fel" vinklar då dem tycker att bilderna inte blir lika bra då, eller tar bilder på lite andra sett. Såsom denna (tyvärr blev den lite sne)  --> Sådana tycker JAG e lite coola, och andra tycker att dem inte ens passar i en sopcontainer.

Jaha. Vad är en bra hästbild då? Och vem bestämmer det? 

#6 - det sitter för det första i betraktarens ögon.

Sedan finns det många som kan bedöma ens bild kvalitet och det på flera olika sätt.

Jag tror att "problemet" mest rör rena tävlingsfotografer i ryggen. De som står helg efter helg och fotograferar häst efter häst på samma ställe om och om igen.

I sådana fall förstår jag mycket väl att det kan vara svårt att behålla inspirationen och "suget", eftersom bilderna blir lika varandra. Samtidigt känner man att man har en skydlighet att fotografera dessa "standardbilder" på samtliga ekipage eftersom det är just dessa bilder som säljer. Man har inte samma frihet att experimentera och upptäcka om man enbart fotograferar för jobbets skull.

Sedan, som ni tidigare påpekat, vad är en bra hästbild? Vem avgör det? Det ligger i betraktarens ögon och det är upp till varje specifik fotograf att avgöra vad denne vill uppnå och sträva efter i sin fotostil.

Därför håller jag inte med - alla bra bilder är inte tagna, och kommer heller aldrig att bli. Men jag kan förstå grunden utav frågeställningen då det faktiskt finns fotografer som endast fotograferar rena tävlingsbilder.

Förstår ni vad jag menar?

#8 Bra poäng. Jag tror att utmaningen för sådana fotografer består i att till viss del skilja på "jobb" och "konst" - Det är mycket riktigt oftast standardbilderna som säljer, eftersom kunden fokuserar mycket på hur hästen ser ut och hur steget/språnget är. Bilden som kunden köper kanske ska användas till att marknadsföra ekipaget, få hästen såld, etc etc. En vidvinkelbild kanske då är en cool, bra, annorlunda bild som är ganska unik - Men som inte får hästen att framstå på ett bra sätt. Och då är den, i kundens ögon, inte bra.

Och så får det lov att vara. Då får man som hästfotograf hitta tjusningen i att fånga hästen i just det där språnget, när den ser ut som bäst, inte missa ögonblicket utan vara alert, i många timmar - Och i att kunden sedan blir nöjd med bilden. Att man tjänar något på det. Trots att själva bilden kanske inte finns kvar i huvudet så länge efteråt.

Och sedan leka loss rejält när man har den möjligheten, skapa.

Allt behöver inte alltid vara spännande och unikt, ibland måste det bara göra kunden nöjd. Hittar man ett bildsätt som kombinerar de där två kan man skatta sig ganska lycklig!

Jag känner helt klart igen den tanken! Den smyger sig fram i varje fotodipp när självförtroendet inte är på topp.

Men egentligen så nä, det tror jag inte. Av samma anledning som alla bra låtar ännu inte är skriva och alla vackra tavlor inte är målade. Konst kan aldrig ta slut - det finns alltid något kvar att göra! Sedan gäller det bara att komma på det.

#8 & #9: Jag gillar starkt era tankar kring "jobb" och "konst", kan inte annat än hålla med er!

#12 Visst gör den? Och det känns alltid lika hemskt. Fast för min del måste jag erkänna att det snarare är "JAG är inte tillräckligt bra och vet inte hur jag ska bära mig åt för att ta de bra bilder som ännu inte är tagna", ungefär.

Min erfarenhet är att när man precis skakat av sig den känslan, det är då man tar de bästa bilderna :) Men, det här kan nog bli en helt egen tråd…